Skuldkvoten visar hur stora hushållets bolån är jämfört med inkomsten. Finansinspektionen räknar den som hushållets samlade bolån delat med bruttoinkomsten, alltså årsinkomsten före skatt. Ju högre skuldkvot, desto större del av inkomsten går till ränta och amortering när räntan stiger.
Ett räkneexempel
Två personer tjänar 45 000 och 40 000 kr i månaden före skatt, tillsammans 1 020 000 kr om året. Med bolån på 4 080 000 kr är skuldkvoten 4,0. Med bolån på 5 100 000 kr är den 5,0.
Det här ändrades 2026
Fram till den 1 april 2026 gällde ett skärpt amorteringskrav: hushåll med bolån på mer än 4,5 gånger bruttoinkomsten fick amortera 1 procent extra per år. Kravet togs bort när lagen om begränsning av bostadskrediter ersatte Finansinspektionens föreskrifter. Samtidigt höjdes bolånetaket vid köp till 90 procent, och taket för tilläggslån sänktes till 80 procent av bostadens värde. Har du ett äldre lån ändrar banken inte amorteringen av sig själv, så kontakta banken om du vill ha en ny amorteringsplan.
Därför spelar den roll när du jämför
Skuldkvoten styr inte längre amorteringen, men banken räknar fortfarande på din inkomst, dina utgifter och dina lån när den prövar om du klarar en högre ränta. En högre skuldkvot ger mindre marginal. Räkna på hur mycket du kan låna i KALP-kalkylen.
Vanligt missförstånd
Skuldkvot och belåningsgrad är inte samma sak. Belåningsgraden är lånet jämfört med bostadens värde och styr amorteringskravet och bolånetaket. Skuldkvoten är lånet jämfört med inkomsten. Läs mer om belåningsgrad och amorteringskravet.