Vad som skiljer resekorten åt
När du betalar i en annan valuta växlar kortutgivaren beloppet till kronor och lägger ofta på en avgift, ett valutapåslag. Ett resekort har ett lågt eller inget sådant påslag. Det här är vad du ska jämföra:
- Valutapåslaget. Procent på varje köp och uttag i utländsk valuta. Det är den största skillnaden mellan korten.
- Helgpåslag. Vissa kort tar ett extra påslag när valutamarknaden är stängd, till exempel på helger.
- Uttag. Hur mycket du kan ta ut gratis i månaden, och vad uttag över gränsen kostar.
- Månadsavgift. Grundkontot är ofta gratis, men lägre påslag och högre uttagsgränser kan kräva ett betalt paket.
- Vem som ger ut kortet. En bank eller ett e-pengainstitut. Det avgör vilket skydd pengarna har.
Bank eller e-pengainstitut
Pengar på ett konto i en bank omfattas av insättningsgarantin. Hos en svensk bank ersätter den upp till 1 150 000 kr per person och bank, och en utländsk bank i EU har sitt hemlands garanti. Ett e-pengainstitut får inte ta emot insättningar. Pengarna är då inte skyddade av insättningsgarantin. I stället ska institutet hålla kundernas pengar avskilda från sina egna, så att de inte ska blandas ihop med bolagets tillgångar om det går i konkurs. Det står i flaggan på varje kort vilket slags bolag som ger ut det.
Ha därför inte större belopp på ett resekort än du behöver för resan, och låt sparpengarna ligga på ett konto med insättningsgaranti.
Resekort eller kreditkort
Ett kreditkort har ofta högre valutapåslag, men ger två saker som ett debetkort sällan ger. Det första är reseskyddet: många kreditkort har ett reseskydd som gäller om du betalat resan med kortet. Det andra är att du med ett kreditkort i regel kan kräva kortutgivaren om säljaren inte levererar, enligt konsumentkreditlagen. Ett vanligt upplägg är att boka resan med kreditkortet och betala på plats med resekortet.
Så läser du listan
Den stora siffran är kortets årsavgift, och under den står valutapåslaget. Sorterar du på lägst kostnad räknar vi på vad kortet kostar per år i ett standardexempel med vanliga köp och en del köp i utländsk valuta. Sorterar du på Granska-betyget vägs också villkor, flexibilitet och tydlighet in. Står det Kontrolleras har vi inte bekräftat villkoren de senaste 90 dagarna.
Se upp med det här
- Betala i kronor. Erbjuder terminalen eller automaten att dra beloppet i kronor, säg nej och välj lokal valuta. Annars växlar butikens bank till sin egen kurs, och då hjälper det inte att ditt kort har lågt påslag.
- Automatens avgift. Banken som äger automaten kan ta en egen avgift, utöver kortutgivarens.
- Uttagsgränser. Gratis uttag gäller ofta bara upp till ett belopp per månad.
- Spärrar och support. Kontrollera hur du når kundtjänst om kortet spärras utomlands, och ta med mer än ett kort.
Regler som gäller
Inom EU ska kortutgivaren redovisa valutapåslaget som procent över Europeiska centralbankens referenskurs, så att kort går att jämföra. Insättningsgarantin gäller konton i banker och ersätter upp till 1 150 000 kr per person och bank sedan den 1 januari 2026. Ett e-pengainstitut omfattas inte av den, men måste skydda kundernas pengar enligt lagen om elektroniska pengar. Läs mer i guiden om kort utomlands.
Så väljer du
- Räkna hur mycket du handlar i utländsk valuta per år.
- Jämför valutapåslag, helgpåslag och uttagsgränser.
- Kontrollera om kortet ges ut av en bank eller ett e-pengainstitut.
- Boka resan med ett kreditkort med reseskydd om du vill ha det skyddet.
- Välj alltid lokal valuta vid betalning och uttag.