F-skatt betyder att du själv betalar in skatt och avgifter på det företaget tjänar, i stället för att en arbetsgivare drar skatt på din lön. När du startar företag ansöker du om F-skatt, anmäler moms och lämnar en första prognos över vinsten, och allt görs i samma registrering hos Skatteverket. Vilken företagsform du ska välja står i Enskild firma eller aktiebolag. Den här guiden handlar om skatterna som följer med båda.
Hur registrerar du F-skatt och moms?
Du registrerar företaget i e-tjänsten för företagsregistrering på verksamt.se. En enskild firma registreras bara hos Skatteverket. Ett aktiebolag registreras först hos Bolagsverket och därefter hos Skatteverket. I samma ansökan väljer du:
- F-skatt om du bara har inkomster från företaget.
- FA-skatt om du har en anställning samtidigt som du driver enskild firma. Arbetsgivaren drar då skatt på lönen som vanligt.
- Momsregistrering, om du inte omfattas av undantaget för små företag (se nästa avsnitt).
- Arbetsgivarregistrering om du ska anställa. Då lämnar du arbetsgivardeklaration varje månad, även när ingen lön betalas ut, enligt verksamt.se.
- Uppskov med preliminärskatten de tre första månaderna, om du vill ha det.
Skatteverket skriver att det kan ta upp till sex veckor att hantera en registrering, och längre om de behöver fler uppgifter. Utan godkänd F-skatt ska en kund som anlitar dig för ett arbete dra skatt och betala arbetsgivaravgifter på ersättningen, och det vill de flesta företagskunder undvika.
När slipper du moms?
Du slipper momsregistrering om företagets omsättning i Sverige är högst 120 000 kr under kalenderåret och inte har varit högre något av de två föregående kalenderåren, enligt Skatteverket. Gränsen höjdes från 80 000 kr den 1 januari 2025 och är 120 000 kr även 2026. Undantaget gäller automatiskt, utan ansökan.
Undantaget har två sidor. Du tar inte ut moms på det du säljer, men du får inte heller dra av momsen på det du köper. Säljer du mest till privatpersoner kan det löna sig, medan den som har stora inköp eller säljer till momsregistrerade företag ofta tjänar på att registrera sig frivilligt. Passerar du 120 000 kr under året upphör undantaget, och du ska ta ut moms från och med den försäljning som gjorde att gränsen passerades. Vissa affärer kräver momsregistrering oavsett omsättning, till exempel import och export.
Hur ofta redovisar du momsen?
Det beror på hur mycket du säljer. Med ett beskattningsunderlag på högst 1 miljon kronor kan du välja helår, kvartal eller månad, enligt Skatteverket:
| Redovisningsperiod | Vem kan välja den | Momsen ska vara deklarerad och betald |
|---|---|---|
| Helår | Underlag högst 1 miljon kr | Enskild firma utan EU-handel: 12 maj året efter. Med EU-handel: 26 februari |
| Kvartal | Underlag högst 40 miljoner kr | Den 12:e i andra månaden efter kvartalet, i augusti den 17:e |
| Månad | Alla, och de enda som gäller över 40 miljoner kr | Den 12:e i andra månaden efter månaden, i januari och augusti den 17:e (upp till 40 miljoner kr) |
Helårsredovisning ger minst administration, men då betalar du hela årets moms på en gång. Lägg undan momsen på ett eget konto när kunden betalar, så att pengarna finns kvar när den ska betalas. Har du bytt till en längre period får du vänta 24 månader innan du kan byta tillbaka.
Hur räknas preliminärskatten ut?
Preliminärskatten räknas på det överskott du själv uppskattar i en preliminär inkomstdeklaration, som du lämnar när du registrerar företaget. Skatteverket gör om uppskattningen till ett belopp, debiterad preliminärskatt, som du betalar in till ditt skattekonto varje månad. Det ska normalt vara på kontot senast den 12:e. För en enskild firma ingår både inkomstskatt och egenavgifter, och även dina privata inkomster räknas med.
Blir överskottet högre eller lägre än du trodde lämnar du en ny preliminär inkomstdeklaration. Det kan du göra flera gånger, ända till sex månader efter att beskattningsåret har slutat. Betalar du inte i tid kan du få betala ränta, och skulden kan gå till Kronofogden. Skatteverket kan då också återkalla F-skatten. Eftersom inkomsten i ett nytt företag ofta går upp och ned är det klokt att ha en buffert som täcker några månaders skatt.
Vad är egenavgifter och hur mycket är de 2026?
Egenavgifter är de sociala avgifter du betalar på överskottet i en enskild firma, och de motsvarar arbetsgivaravgifterna för en anställd. För inkomstår 2026 är de 28,97 procent om du är född 1959 eller senare, enligt Skatteverket. Är du född 1938–1958 betalar du bara ålderspensionsavgiften på 10,21 procent.
- Vad de består av: bland annat sjukförsäkringsavgift (3,64 procent med 7 karensdagar), ålderspensionsavgift (10,21 procent) och allmän löneavgift (12,62 procent). Sjukförsäkringsavgiften ändras om du väljer en annan karenstid, se Sjukpenning och karenstid som egenföretagare.
- Nedsättning: har du ett överskott av aktiv näringsverksamhet över 40 000 kr och betalar fulla egenavgifter får du avdrag med 7,5 procent av underlaget, högst 15 000 kr om året.
- Schablonavdrag: i deklarationen drar du av högst 25 procent av underlaget för egenavgifterna. Det rätta beloppet räknas fram i beslutet om slutlig skatt.
Ett räkneexempel utan nedsättning och schablonavdrag: på 100 000 kr i överskott är egenavgifterna 28 970 kr. Avgifterna är inte bara en kostnad. Ålderspensionsavgiften ger allmän pension, och överskottet är grunden för både sjukpenning och pension, se Pension som egenföretagare.
Vad gäller om du har aktiebolag?
Aktiebolaget har egen F-skatt och betalar egen preliminärskatt på vinsten, med bolagsskatt. Du själv betalar inga egenavgifter. Tar du ut lön drar bolaget skatt på den och betalar arbetsgivaravgifter, och bolaget lämnar då arbetsgivardeklaration varje månad. Momsreglerna, med gränsen på 120 000 kr och redovisningsperioderna, gäller på samma sätt för bolaget. Vad du ska ordna mer när du startar står i checklistan När du startar företag.
