Statslåneräntan räknas ut som den genomsnittliga marknadsräntan på statsobligationer med minst fem års återstående löptid och ett utgivet värde på över 20 miljarder kronor. Riksgälden skriver att den ska avspegla den riskfria långa marknadsräntan. Den gäller från fredag till och med torsdag veckan därpå.
Vad används statslåneräntan till?
- Skatten på ISK och kapitalförsäkring: schablonintäkten är statslåneräntan den 30 november året före plus en procentenhet, men lägst 1,25 procent.
- Ränta på kontanter på ett ISK: överstiger räntan någon gång under året det högsta av statslåneräntan i november plus en procentenhet och 1,25 procent, ska räntan beskattas.
- Skatten på pensionsförsäkringar och vissa anställningsförmåner.
Exempel
Statslåneräntan var 2,55 procent den 30 november 2025. Schablonintäkten för 2026 blir därför 3,55 procent och skatten på ISK 1,065 procent av det som överstiger 300 000 kr. Ligger statslåneräntan kvar på 3,07 procent den 30 november 2026 blir schablonintäkten för 2027 i stället 4,07 procent och skatten cirka 1,22 procent. Med 500 000 kr i kapitalunderlag skulle skatten då gå från 2 130 kr till cirka 2 440 kr. Siffrorna för 2027 är ett räkneexempel.
Därför spelar det roll när du jämför
När statslåneräntan stiger blir ISK och kapitalförsäkring dyrare i skatt, medan sparkonton beskattas med 30 procent av räntan oavsett statslåneräntan. Riksgälden publicerar också ett medelvärde för året, 2,74 procent den 16 oktober 2026. Läs ISK eller sparkonto och om schablonintäkt.