När en make eller sambo dör avgörs två saker i tur och ordning. Först bodelningen: vad som är den efterlevandes och vad som var den avlidnes. Sedan arvet: vem som får den avlidnes del. Reglerna skiljer sig mycket mellan gifta och sambor. Det som här sägs om makar gäller också registrerade partner.
Vad får den efterlevande maken behålla vid bodelningen?
Hälften av makarnas sammanlagda giftorättsgods efter skulderna, om inget annat är avtalat. All egendom som inte är enskild är giftorättsgods. Var och en räknar först av sina egna skulder från sitt giftorättsgods, och det som återstår läggs ihop och delas lika (11 kap. 2–3 §§ äktenskapsbalken). Fyra saker kan ändra det:
- Enskild egendom ingår inte. Egendom blir enskild genom ett äktenskapsförord som är registrerat hos Skatteverket, eller genom villkor i en gåva, ett testamente eller ett förmånstagarförordnande (7 kap. 2–3 §§).
- Den efterlevande får välja att behålla sitt eget giftorättsgods i stället för att dela lika (12 kap. 2 §). Det lönar sig när den efterlevande äger mer än den avlidne, och bara den efterlevande har den rätten.
- Kläder, personliga saker och personliga presenter får den efterlevande ta undan i skälig omfattning (10 kap. 2 §).
- Livförsäkringar med förmånstagare ingår inte i kvarlåtenskapen utan betalas till förmånstagaren (20 kap. 5 § ärvdabalken).
Det som efter bodelningen hamnar på den avlidnes sida är kvarlåtenskapen, alltså det som ärvs.
Ärver maken eller barnen?
Maken ärver före de gemensamma barnen (3 kap. 1 § ärvdabalken). Den efterlevande får arvet med fri förfoganderätt: hen får använda och förbruka det under sin livstid, men inte testamentera bort det. Barnen får sitt arv, efterarvet, när båda föräldrarna har dött, skriver Sveriges Domstolar. Hade den avlidne inga barn ärver maken allt, och när maken dör går som huvudregel hälften av boet till den först avlidnes föräldrar, syskon eller syskonens barn (3 kap. 2 §). Reglerna gäller inte om ett mål om äktenskapsskillnad pågick vid dödsfallet.
Vad gäller när det finns särkullbarn?
Ett särkullbarn, alltså den avlidnes barn som inte är den efterlevandes, har rätt att få ut sitt arv direkt. Det kan i stället avstå till förmån för den efterlevande och får då efterarv när den efterlevande dör (3 kap. 1 och 9 §§ ärvdabalken).
Den efterlevande maken skyddas ändå av basbeloppsregeln. Hen har alltid rätt att, tillsammans med det hen fick vid bodelningen och sin enskilda egendom, få egendom värd fyra prisbasbelopp, så långt kvarlåtenskapen räcker. Vid ett dödsfall 2026 är det 236 800 kr, eftersom prisbasbeloppet är 59 200 kr enligt Skatteverket. Ett testamente kan inte ta bort den rätten (3 kap. 1 §).
Ett exempel med påhittade, runda tal: Anna och Bo är gifta och har varken skulder eller enskild egendom, och Bo har en son sedan tidigare. Anna äger 100 000 kr och Bo 300 000 kr i giftorättsgods. Bodelningen ger var sida 200 000 kr. Sonen ska ärva Bos 200 000 kr, men Anna har bara 200 000 kr och har rätt till 236 800 kr. Hon får därför 36 800 kr ur arvet, och sonen får 163 200 kr direkt.
Ärver sambor varandra?
Nej, inte utan testamente. Var den avlidne sambo gäller arvsordningen som om hen vore ensamstående, skriver Sveriges Domstolar: först barnen, och finns inga barn föräldrarna och syskonen. Barn till ogifta föräldrar ärver alltså direkt. Det sambolagen ger den efterlevande är en rätt till bodelning, och bara den efterlevande sambon kan begära den (18 §):
- Bara samboegendom delas: bostad och bohag som skaffats för att användas gemensamt. Fritidshus ingår inte, och inte heller till exempel bil, sparpengar och värdepapper (1 och 3–7 §§).
- Begäran ska göras senast när bouppteckningen förrättas (8 §). Vid en separation är fristen i stället ett år.
- Den efterlevande får alltid minst två prisbasbelopp, 118 400 kr vid ett dödsfall 2026, av samboegendomen efter skulder, så långt den räcker (18 §).
- Bostaden kan den efterlevande få på sin lott om hen bäst behöver den och det är skäligt (16 §). Hade den avlidne ensam en hyres- eller bostadsrätt som inte är samboegendom kan den efterlevande få ta över den, men utan gemensamma barn bara om det finns synnerliga skäl (22 §).
Bodelningen lönar sig bara när den avlidne ägde mer av samboegendomen än den efterlevande. Äger den efterlevande mest låter hen bli att begära den.
Hur kan ni skydda den som blir kvar?
Med papper som skrivs medan båda lever:
- Testamente. Sambor behöver ett för att ärva varandra, och makar med särkullbarn kan använda ett för att ge den efterlevande mer. Barnen har ändå rätt till sin laglott, hälften av arvslotten, och kan begära jämkning av testamentet inom sex månader efter att de har fått del av det (7 kap. 1 och 3 §§ ärvdabalken).
- Förmånstagarförordnande i livförsäkringar och tjänstepension, så att pengarna går direkt till den ni vill. Se Livförsäkring och Återbetalningsskydd.
- Äktenskapsförord om makarna vill hålla viss egendom utanför bodelningen. Det ska registreras hos Skatteverket för att gälla (7 kap. 3 § äktenskapsbalken).
Tar du över bostaden genom arv eller bodelning efter din make eller sambo, och hade den avlidne uppskov med vinstskatt från ett tidigare bostadsbyte, flyttas uppskovet till dig, om inte dödsboet väljer att betala skatten, enligt Skatteverket. Lagfarten efter arv eller bodelning beskrivs i Lagfart, pantbrev och avgifter, och hela förloppet med bouppteckning och arvskifte i Dödsboet steg för steg.
