Ett dödsbo är allt som en person ägde och var skyldig när hen dog: tillgångar, avtal och skulder. Dödsboet finns kvar tills tillgångarna är fördelade mellan arvingarna, och under tiden förvaltas det av dödsbodelägarna. Det mesta har tidsgränser i ärvdabalken. Här är ordningen det brukar gå i. Vad som behöver ordnas med pension, försäkringar, bostad och avtal står i checklistan När en närstående dör.
Vem är dödsbodelägare?
Dödsbodelägare är den efterlevande maken eller sambon, arvingarna och universella testamentstagare, alltså den som enligt ett testamente ska få hela kvarlåtenskapen eller en andel av den (18 kap. 1 § ärvdabalken). Den som bara får en viss sak genom testamente är inte delägare. Delägarna förvaltar boet gemensamt och måste vara överens om till exempel att betala räkningar, avsluta konton eller sälja värdepapper, skriver Konsumenternas Bank- och finansbyrå.
Ska en av er sköta kontakterna med banken och andra behöver hen en skriftlig fullmakt från alla de andra, och fullmakten ska visas i original. Den efterlevande maken och barn som inte kan försörja sig själva har rätt till nödvändigt underhåll ur boet i tre månader efter dödsfallet (18 kap. 5 §).
Kan ni inte komma överens kan en delägare be tingsrätten utse en boutredningsman som tar över förvaltningen. Ansökan kostar 900 kr, och boutredningsmannens arvode betalas av dödsboet, enligt Sveriges Domstolar.
Vad ska göras, och när?
De flesta tidsgränserna räknas från dödsdagen eller från bouppteckningsförrättningen:
| När | Vad | Regel |
|---|---|---|
| De första dagarna | Beställ dödsfallsintyg med släktutredning hos Skatteverket och kontakta den avlidnes bank | Skatteverket registrerar dödsfallet, normalt inom någon dag |
| Inom en månad | Kremering eller gravsättning | Skatteverket kan ge anstånd |
| Inom tre månader | Bouppteckningsförrättning | 20 kap. 1 § ärvdabalken; anstånd söks hos Skatteverket inom samma tid |
| Inom en månad efter förrättningen | Bouppteckningen lämnas till Skatteverket | 20 kap. 8 §, alltså senast fyra månader efter dödsfallet |
| En månad efter förrättningen | Skulderna kan betalas | 21 kap. 1 §; tidigare bara om det är klart att pengarna räcker |
| I maj året efter dödsfallet | Dödsboets deklaration | Skatteverket |
| När skulderna är betalda | Arvskifte | 23 kap. ärvdabalken; ingen tidsgräns |
Hur fungerar banken innan bouppteckningen är klar?
Banken får veta om dödsfallet genom folkbokföringen, men hör inte själv av sig. Ni kontaktar varje bank där den avlidne var kund och visar dödsfallsintyget, som är er behörighet tills bouppteckningen är registrerad. Kontona kan vara spärrade under tiden, men bankerna brukar godta att räkningar ställda till den avlidne eller dödsboet betalas, till exempel hyra, el och begravning. Autogiron och stående överföringar fortsätter tills ni stoppar dem. Är ni osäkra på vilka banker den avlidne hade kan ni skicka en engagemangsförfrågan. Uppgifterna kommer från Skatteverket och Konsumenternas Bank- och finansbyrå.
Hur går bouppteckningen till?
Bouppteckningen är en förteckning över den avlidnes tillgångar och skulder på dödsdagen, och för gifta också den efterlevandes. Den görs vid ett möte, bouppteckningsförrättningen:
- Bouppgivaren är den som känner boet bäst, ofta den efterlevande maken. Hen lämnar uppgifterna och intygar dem på heder och samvete.
- Två förrättningsmän intygar att allt är rätt antecknat och värderat. De får inte ärva den avlidne enligt lag eller testamente.
- Alla dödsbodelägare ska kallas i god tid, och en efterlevande make eller sambo alltid. Ingen är skyldig att komma, men för den som inte kommer ska ett bevis på kallelsen skickas med.
- Testamente och äktenskapsförord tas in eller bifogas. Livförsäkringar med förmånstagare ska anges, fast de inte ingår i arvet.
Vill en efterlevande sambo ha bodelning ska hen begära det senast vid förrättningen, enligt 8 § sambolagen. Vad det betyder står i Arv och bodelning när en make eller sambo dör.
Bouppteckningen skickas i original till Skatteverket. Sedan den 1 juli 2026 tillåter lagen digital inlämning, men Skatteverket har ännu ingen e-tjänst för det, så bouppteckningen lämnas fortfarande på papper. Den 19 oktober 2026 angav Skatteverket en kötid på cirka tio veckor innan ett ärende får en handläggare. Den registrerade bouppteckningen blir dödsboets legitimation hos banker och myndigheter. Räcker tillgångarna bara till begravningen kan socialnämnden göra en dödsboanmälan i stället, se Skulder i ett dödsbo.
När kan ni skifta arvet?
När bouppteckningen är registrerad och alla kända skulder är betalda eller pengar till dem är avsatta. Skiftar ni tidigare och en skuld är obetald går skiftet åter (21 kap. 4 § ärvdabalken), och en delägare kan vägra skifte innan skulderna är ordnade (23 kap. 2 §). Var den avlidne gift görs en bodelning först, och en efterlevande sambo som har begärt bodelning ska också få den före arvskiftet. Det finns ingen tidsgräns.
Skiftet skrivs i en arvskifteshandling som alla delägare skriver under. Är ni överens får ni fördela tillgångarna som ni vill, oberoende av värdena i bouppteckningen, och handlingen skickas inte till Skatteverket. Banken behöver se både bouppteckningen och arvskifteshandlingen innan den för över pengar och fonder till arvingarna. Kan ni inte enas kan en delägare be tingsrätten utse en skiftesman, som i sista hand bestämmer fördelningen genom tvångsskifte.
Är du ensam delägare, till exempel en make som ärver före gemensamma barn, behövs inget arvskifte. Tillgångarna blir dina när bouppteckningen registreras, men du måste själv flytta konton och värdepapper till ditt namn och söka lagfart på en fastighet.
Hur deklarerar dödsboet?
Dödsboet lämnar en deklaration för dödsfallsåret, med både den avlidnes inkomster och dödsboets egna, i början av maj året efter. Alla delägare ska godkänna den. Enklast är att en av er blir deklarationsombud: ansökan skrivs under av alla delägare, underskrifterna bevittnas av två personer, och behörigheten gäller från 14 dagar efter Skatteverkets registrering.
Är boet oskiftat året efter dödsfallet och ska deklarera får det ett eget organisationsnummer, ett dödsbonummer. Det kan behöva deklarera flera år, till exempel om det har inkomster eller äger en fastighet. Från det fjärde året efter dödsfallet betalar dödsboet 20 procent statlig skatt på hela den beskattningsbara förvärvsinkomsten från tjänst och näringsverksamhet, och en fastighet blir näringsfastighet, enligt Skatteverket. Dödsboet är avslutat för Skatteverket när allt är skiftat, den sista deklarationen är lämnad och skattekontot är reglerat.
