När någon dör blir skulderna dödsboets, inte de anhörigas. Lån, krediter, obetalda räkningar och skatter betalas med det den avlidne ägde innan något delas ut som arv. Räcker pengarna inte är du som dödsbodelägare inte personligt betalningsansvarig, skriver Skatteverket. Men det finns en ordning att följa, och den som tar ut sitt arv för tidigt kan få betala tillbaka.
Ärver man skulder i Sverige?
Nej. Enligt svensk lag ärver du inte skulder, skriver Kronofogden. Kommer ett betalkrav från Kronofogden till dig som företräder dödsboet är det dödsboets skuld, inte din. Det som inte kan betalas med dödsboets tillgångar ska skrivas av, enligt Konsumenternas Bank- och finansbyrå. Så här fördelas ansvaret för de vanligaste skulderna:
| Skuld | Vem betalar |
|---|---|
| Den avlidnes egna lån, krediter och räkningar | Dödsboet. Det som inte räcker skrivs av. |
| Ett gemensamt lån där du är medlåntagare | Dödsboet betalar den avlidnes del. Räcker inte dödsboet svarar du för hela lånet, eftersom du själv är låntagare. |
| Borgen som den avlidne hade gått i för någon annan | Dödsboet tar över borgensåtagandet. |
| Skatt, till exempel på vinst när dödsboet säljer bostaden | Dödsboet, även när kravet kommer efter arvskiftet. |
Uppgifterna om lån och borgen kommer från Konsumenternas Bank- och finansbyrå och den om skatt från Skatteverket. Hur ett gemensamt lån fungerar står i Låna med medsökande eller borgen, och om ett låneskydd kan betala av lånet vid dödsfall.
I vilken ordning betalas skulderna?
Först väntar ni. Innan en månad har gått efter bouppteckningsförrättningen får en skuld bara betalas om det med fog kan antas att betalningen inte skadar de andra borgenärerna (21 kap. 1 § ärvdabalken). Tiden finns för att alla borgenärer ska hinna höra av sig. Är det klart att pengarna räcker till allt kan vanliga räkningar som hyra, el och begravning betalas när de förfaller, skriver Konsumenternas Bank- och finansbyrå.
Räcker pengarna inte finns det ingen lag om vilka skulder som går först, så länge dödsboet inte är i konkurs. Konsumenternas Bank- och finansbyrå beskriver hur det brukar göras, med konkursreglerna i förmånsrättslagen som förebild:
- Skulder med säkerhet i en viss sak, till exempel bolånet med bostaden som pant, betalas ur den saken.
- Begravning och bouppteckning, som har allmän förmånsrätt i en konkurs (10 § förmånsrättslagen).
- Övriga skulder, som privatlån, kortkrediter och räkningar, delar på det som är kvar i proportion till sina belopp. De har lika rätt (18 § förmånsrättslagen).
Driver Kronofogden in en skuld genom utmätning gäller något annat: där går begravning och bouppteckning inte före andra skulder. Pengar som en försäkring eller arbetsgivare betalar till begravningen får däremot inte utmätas om beloppet är under ett prisbasbelopp, 59 200 kr 2026, och pengarna hålls avskilda, enligt Kronofogden.
Vad gör man när pengarna inte räcker till begravningen?
Kontakta socialkontoret i den avlidnes kommun innan ni betalar några räkningar eller beställer begravningen. Kommunen kan ge ekonomiskt bistånd till en enkel begravning och räknar då med tillgångarna på dödsdagen. Har dödsboet redan betalat andra skulder ersätts inte det, skriver Konsumenternas Bank- och finansbyrå. Säg också upp autogiron och stående överföringar.
Räcker tillgångarna bara till begravningen kan socialnämnden göra en dödsboanmälan till Skatteverket i stället för en bouppteckning. Den bör göras inom två månader efter dödsfallet (20 kap. 8 a § ärvdabalken) och kan inte göras om den avlidne ägde en fastighet, tomträtt eller bostadsrätt, enligt Skatteverket. Skicka en kopia av dödsboanmälan till borgenärerna och be dem skriva av skulderna. Tänk också på att banken kan kvitta en förfallen skuld mot pengar på den avlidnes konto; det finns ingen lag om det, och har du invändningar klagar du hos banken.
Hur skyddar man sig mot skulder som ingen känner till?
Genom en kallelse på okända borgenärer. När bouppteckningen är gjord kan en efterlevande make, en arvinge, en testamentstagare eller en boutredningsman ansöka om det hos Kronofogden, med en lista över de kända borgenärerna. Kallelsen kungörs i Post- och Inrikes Tidningar, och borgenärerna har sex månader på sig att anmäla sina fordringar. En borgenär som inte står på listan och inte anmäler sig förlorar rätten att kräva betalt, om borgenären inte kan visa att dödsboet kände till skulden innan tiden gick ut. En skuld med pant påverkas inte (2 och 4–9 §§ lagen om kallelse på okända borgenärer).
När blir en dödsbodelägare återbetalningsskyldig?
När arv har delats ut, eller en bodelning har gjorts, innan skulderna var betalda eller pengar till dem var avsatta. Då går skiftet åter så långt som behövs för att skulderna ska kunna betalas, och var och en lämnar tillbaka i förhållande till hur mycket för mycket hen fick (21 kap. 4 § ärvdabalken). Skatteverket ger tre exempel:
- Du fick gåvor av den avlidne före dödsfallet, och därför kan dödsboet inte betala sina skulder.
- Du fick arv innan dödsboets skulder var betalda.
- Dödsboet sålde ett hus eller värdepapper och delade ut vinsten innan skatten på vinsten var betald.
Kan en delägare inte lämna tillbaka sin del ska de andra täcka bristen med det de själva har fått. Kronofogden kallar det solidariskt betalningsansvar. Du behöver aldrig betala tillbaka mer än du har fått i arv, men ett krav på obetald skatt kan komma lång tid efter arvskiftet, skriver Skatteverket. Hade den avlidne uppskov med vinstskatt från ett tidigare bostadsbyte ska dödsboet som huvudregel betala den skatten när bostaden får en ny ägare, utom när en make, sambo eller ett hemmavarande barn under 18 år tar över den. Låt därför pengar stå kvar i dödsboet tills skatten är klar.
Räcker tillgångarna inte och borgenärerna inte går med på en uppgörelse kan dödsboet försättas i konkurs. En boutredningsman som tingsrätten har utsett ska då först försöka komma överens med borgenärerna och annars ansöka om konkurs (19 kap. 11 § ärvdabalken). Hela förloppet från dödsfall till arvskifte står i Dödsboet steg för steg.
