Prisbasbeloppet gör att belopp i lagar, avtal och försäkringar följer med när priserna stiger, utan att varje regel behöver skrivas om. Det var 58 800 kr 2025 och är 59 200 kr 2026. Försäkringskassan skriver att flera av dess ersättningar utgår från prisbasbeloppet, till exempel när det högsta belopp du kan få ska bestämmas.
Vad används prisbasbeloppet till?
| Regel | Andel | 2026 |
|---|---|---|
| Högsta sjukpenninggrundande inkomst (SGI) | 10 prisbasbelopp | 592 000 kr per år |
| Högsta uppläggningsavgift för en konsumentkredit | 1 procent | 592 kr |
| Rättsskydd i hemförsäkringen gäller tvister över | Ett halvt prisbasbelopp | 29 600 kr |
| Högsta avgift för andrahandsuthyrning av en bostadsrätt | 10 procent per år | 5 920 kr |
Exempel
Du tjänar 55 000 kr i månaden, 660 000 kr om året, och blir sjukskriven. Försäkringskassan räknar då med högst 592 000 kr, så den del av lönen som ligger över taket ger ingen sjukpenning. Den delen kan i stället täckas av försäkringar via arbetsgivaren eller en egen inkomstförsäkring.
Därför spelar det roll när du jämför
Försäkringsbelopp anges ibland i prisbasbelopp och växer då med priserna. Kontrollera om beloppet i din försäkring är fast i kronor eller följer basbeloppet. Läs mer om försäkringsbelopp.
Vanligt missförstånd
Prisbasbeloppet och inkomstbasbeloppet är olika belopp. Pensionen och fastighetsavgiften följer inkomstbasbeloppet, som räknas fram efter inkomstutvecklingen i stället för priserna.