Inflation betyder att priserna stiger, så att samma summa pengar räcker till mindre. Den reala räntan är sparräntan minus inflationen och visar hur mycket köpkraften i sparandet växer. Är den negativ kan du köpa mindre för pengarna efter ett år, fast saldot på kontot har vuxit.
Hur hög är inflationen just nu?
Inflationstakten enligt KPIF, konsumentprisindex med fast ränta, var 1,5 procent i september 2026, upp från 0,7 procent i augusti. Enligt KPI, som också räknar med hushållens räntekostnader, var den 1,1 procent. SCB publicerade siffrorna den 14 oktober 2026 och förklarade uppgången med högre el- och drivmedelspriser.
Riksbankens mål är att KPIF ska öka med 2 procent per år. Riksbanken använder ett variationsband på 1–3 procent för att visa att inflationen varierar kring målet, men målet är fortfarande 2 procent. Riksbanken försöker nå det med penningpolitiken, främst styrräntan.
Hur räknar man ut real ränta?
Dra inflationen från räntan efter skatt. Ränta på sparkonto beskattas med 30 procent, enligt Skatteverket, så du behåller 70 procent av den.
- Real ränta före skatt: sparränta minus inflation.
- Real ränta efter skatt: sparränta gånger 0,7, minus inflation.
- Räntan som krävs för att köpkraften ska stå still: inflation delat med 0,7. Med 1,5 procents inflation är det drygt 2,1 procent, med 2 procent drygt 2,85 procent.
Ett räkneexempel: med 2,35 procent i ränta, högst bland konton med fria uttag i vår jämförelse den 17 oktober 2026, behåller du 1,645 procent efter skatt. Dras KPIF-inflationen på 1,5 procent av blir den reala räntan cirka 0,15 procent. Med Riksbankens mål på 2 procent som inflation blir den −0,35 procent. Formeln är en förenkling, men vid så låga tal skiljer den bara några hundradelar från den exakta uträkningen.
Högst rörlig ränta med fria uttag ger just nu Collector (2,35 %), Resurs Bank (2,35 %) och Santander Consumer Bank (2,35 %). Med ett års bindning ger HoistSpar (3,20 %) och Nordax Bank (3,15 %) mest. Alla konton finns i jämförelsen av sparkonton.
Vad händer med 100 000 kr på tio år?
Tabellen visar 100 000 kr på ett sparkonto i tio år, med samma ränta hela tiden, 30 procents skatt på räntan varje år och 2 procents inflation per år, som Riksbankens mål. Köpkraften är saldot räknat i dagens priser.
| Ränta före skatt | Ränta efter skatt | Saldo efter 10 år | Köpkraft i dagens pengar |
|---|---|---|---|
| 0 % | 0 % | 100 000 kr | 82 035 kr |
| 0,5 % | 0,35 % | 103 556 kr | 84 952 kr |
| 1,5 % | 1,05 % | 111 010 kr | 91 067 kr |
| 2,35 % | 1,645 % | 117 723 kr | 96 574 kr |
| 3,0 % | 2,1 % | 123 100 kr | 100 985 kr |
Först vid drygt 2,85 procent före skatt håller sparandet sitt värde. Pengar utan ränta tappar nästan en femtedel av köpkraften på tio år. Hur saldot växer med andra belopp och räntor kan du räkna på i kalkylatorn ränta på ränta.
Hur mycket har priserna stigit de senaste tio åren?
Med 32 procent, mätt med KPIF från september 2016 till september 2026 enligt SCB:s index. Det är i snitt 2,8 procent per år. 100 000 kr som har legat utan ränta sedan dess räcker i dag till det som 75 600 kr räckte till 2016.
Mest steg priserna 2022 och 2023. KPIF-inflationen låg över 6 procent från mars 2022 till juli 2023 och var som högst 10,2 procent i december 2022. Riksbanken skriver att det vid hög inflation kan bli mindre lönsamt att spara på bank, om räntan är lägre än inflationen.
Vad har historiskt hållit värdet bättre än sparkontot?
Aktier, på lång sikt och med stora svängningar på vägen. Finansinspektionen skriver att börsen historiskt har haft en långsiktigt uppåtgående trend, och föreslår att pengar du inte behöver de närmaste fem till tio åren investeras där, helst i breda fonder med låg avgift. Riksbanken nämner bostäder: vid hög inflation kan det vara gynnsamt att äga en bostadsrätt eller ett hus, om priserna stiger i takt med inflationen.
Ingen av dem lovar något om framtiden, och vi visar ingen historisk avkastning för fonder. Ett sparkonto har en känd ränta och insättningsgaranti, men inget skydd mot att priserna stiger. Aktier och fonder kan slå inflationen över tid men också ligga under den i flera år i rad.
Så skyddar du sparpengarna mot inflationen
- Låt inte pengar ligga på konton utan ränta. Där minskar köpkraften med hela inflationen varje år.
- Ha bufferten på det konto med fria uttag som ger mest, och kontrollera räntan ett par gånger om året.
- Bind pengar du inte behöver på ett år, om den fasta räntan är tydligt högre. Ett fasträntekonto låser räntan men skyddar inte mot att inflationen stiger under bindningstiden.
- För pengar du behöver om ett till tre år kan en kort räntefond vara ett alternativ, med andra risker. Se Räntefond eller sparkonto.
- Pengar du inte rör på fem till tio år kan ligga i breda aktiefonder med låg avgift.
