Inflation betyder att priserna på varor och tjänster i genomsnitt går upp. Den mäts som förändringen i ett prisindex jämfört med samma månad året innan, och SCB räknar fram måtten varje månad.
Hur hög är inflationen nu?
Enligt SCB var inflationstakten 1,1 procent enligt KPI i september 2026, upp från 0,3 procent i augusti. Enligt KPIF var den 1,5 procent, upp från 0,7 procent. SCB förklarar uppgången främst med att elpriserna steg med 17 procent och drivmedelspriserna med 20 procent på ett år. Nästa ordinarie siffra kommer den 12 november 2026.
- KPI: det vanligaste måttet, som också påverkas av hushållens bolåneräntor.
- KPIF: samma varor och tjänster, men med bolåneräntorna hållna fasta. Det är Riksbankens målvariabel.
- KPIF-XE: KPIF utan energi, som ofta används som mått på den underliggande inflationen. 0,5 procent i september 2026.
Vad är Riksbankens inflationsmål?
Riksbanken ska hålla inflationen på 2 procent per år mätt med KPIF. Den använder ett variationsband på 1–3 procent för att visa att utfallet varierar från månad till månad. Det viktigaste verktyget är styrräntan, som påverkar rörliga bolåneräntor och sparräntor.
Exempel
En matkasse kostar 1 000 kr. Med 1,5 procents inflation kostar samma kasse 1 015 kr ett år senare. Med 2 procent om året i tio år kostar den cirka 1 219 kr, och 1 000 kr som legat på ett konto utan ränta räcker då bara till cirka 820 kr av det du kunde köpa från början. Siffrorna är ett räkneexempel.
Därför spelar det roll när du jämför
Om sparandet växer på riktigt avgörs av räntan efter skatt minus inflationen, alltså realräntan. På ett sparkonto går 30 procent av räntan till skatt, så räntan behöver vara klart högre än inflationen. Läs mer i guiden inflationen och dina sparpengar.