Varan kom aldrig, flyget ställdes in eller butiken gick i konkurs innan leveransen. Om säljaren inte betalar tillbaka kan kortet vara din väg till pengarna. Hur stark den vägen är beror på en sak: om du betalade med kredit eller med pengar som drogs direkt från kontot.
Kreditkort: kortutgivaren svarar lika med säljaren
Vid ett kreditköp får du ställa samma krav på kreditgivaren som du kan ställa på säljaren. Har du rätt till återbetalning, skadestånd eller prisavdrag svarar kreditgivaren lika med säljaren för att du får pengarna. Du får också hålla inne betalningen till kreditgivaren så länge säljaren inte rättar ett fel. Regeln finns i 29 § konsumentkreditlagen och i 4 kap. 20 § i den nya konsumentkreditlagen, som gäller för kreditavtal från den 20 november 2026. För kort du redan har gäller den gamla lagen, med samma innehåll.
Det är krediten som avgör, inte betalsättet. Betalar du med kreditkort räknas det som ett kreditköp, eftersom kortutgivaren och säljaren samarbetar via kortet. Tar du i stället ett lån och köper med pengarna är det inget kreditköp. Tre begränsningar är bra att känna till:
- Du kan bara få pengar, eller slippa betala. Kreditgivaren kan inte leverera eller laga varan.
- Du får aldrig mer än du har betalat med krediten.
- Kreditgivaren kan göra samma invändningar som säljaren, till exempel att felet bara ger rätt till reparation och inte till hävning.
När du kan använda kortet
Konsumentverket räknar upp de vanligaste lägena:
- Du har betalat för en vara som aldrig levererats.
- Du har ångrat köpet och har rätt att få pengarna tillbaka enligt lag, men företaget betalar inte.
- Flyget ställdes in och flygbolaget betalar inte tillbaka.
- Företaget har gått i konkurs och du har inte fått det ni kom överens om.
- Varan är felaktig och säljaren vägrar att göra något åt det.
Obehöriga köp, när någon annan har använt ditt kort, följer andra regler. De beskriver vi i guiden om kortbedrägeri.
Debetkort: bankens villkor avgör
Med ett debetkort, där pengarna dras direkt från kontot, har du ingen lagstadgad rätt att kräva banken. Många banker erbjuder ändå en kortreklamation, ofta kallad chargeback, där banken begär tillbaka pengarna från säljarens bank enligt kortnätverkets regler. Swedbank skriver att banken inte har någon skyldighet att hjälpa till, men att den i vissa fall kan göra det enligt Mastercards regler, som har krav på dokumentation och tidsgränser.
Tidsfristerna är korta. Hos Nordea ska kortreklamationen göras senast 45 dagar efter att köpet syns på kontoutdraget, eller 45 dagar efter det planerade flyget, hotellvistelsen eller leveransdatumet när du betalat i förväg. Ett ärende kan ta upp till sex månader. Kortreklamation går ofta att göra även för kreditkort. Där har du dessutom din rätt enligt konsumentkreditlagen, som inte är knuten till bankens frister.
Vem ska du kräva?
Kravet går till den som har lämnat krediten, och det är inte alltid banken på kortet. I vår jämförelse ges Swedbanks Mastercard ut av Entercard, SEB Credit och Eurocard av SEB Kort Bank och Preems Mastercard av Ikano Bank. Kreditgivaren står i kortavtalet och på fakturan.
Resekorten i vår jämförelse, som Revolut, Wise och Lunar, dras från pengar du har satt in. De är inga kreditkort, så konsumentkreditlagens skydd gäller inte. Vill du ha skyddet vid stora köp och resor, betala med ett kreditkort och betala sedan hela fakturan. Det kostar ingen ränta om du betalar i tid; se räntefria dagar.
Paketresor och konkurs
Har en researrangör som sålt en paketresa gått i konkurs ska du först ansöka om ersättning ur resegarantin hos Kammarkollegiet, eller motsvarande myndighet om arrangören finns i ett annat land. Nordea råder dig att göra en kortreklamation om du inte fått ersättning efter 15–30 dagar, och att inte vänta längre än så. Bifoga information som visar att företaget har gått i konkurs.
Så gör du
- Kräv säljaren först, skriftligt, till exempel med mejl. Förklara vad som är fel och vad du vill ha.
- Spara orderbekräftelse, kvitto, mejl, chattar och skärmbilder, och anteckna datum för samtal och vem du pratade med.
- Svarar säljaren inte, eller säger nej, kontakta kortutgivaren skriftligt. Skriv att du gör gällande din rätt enligt konsumentkreditlagen om du betalade med kreditkort.
- Bifoga underlagen och en kopia av ditt krav till säljaren och säljarens svar.
- Bestrid fakturabeloppet för köpet hos kreditgivaren medan ärendet pågår, och betala resten som vanligt.
- Säger kortutgivaren nej kan du få gratis vägledning av Konsumenternas Bank- och finansbyrå och pröva saken i Allmänna reklamationsnämnden.
Skyddet vid köp är ett av de starkaste skälen att ha ett kreditkort även om du aldrig delbetalar. Kort utan årsavgift hittar du i vår jämförelse av kreditkort.
