Styrräntan är den ränta som Riksbanken bestämmer för att nå inflationsmålet på 2 procent. Den hette tidigare reporäntan och bytte namn 2022. Serien visar varje beslut sedan 2014 och uppdateras när Riksbanken fattar ett nytt beslut.
Hur styrräntan påverkar andra räntor
Bankerna kan låna och placera pengar hos Riksbanken över natten till räntor som ligger nära styrräntan. Därför styr den vad bankerna betalar när de lånar av varandra, och det påverkar i sin tur räntorna på bolån, privatlån och sparkonton. Genom att höja eller sänka styrräntan påverkar Riksbanken efterfrågan i ekonomin och därmed inflationen.
Så läser du serien
Varje punkt är ett beslut. Under 2015–2019 var styrräntan negativ, som lägst −0,5 procent. Från 2022 höjde Riksbanken räntan i snabb takt för att få ner inflationen, till 4 procent i september 2023. Från maj 2024 sänktes den steg för steg till 1,75 procent, som gäller sedan den 1 oktober 2025.
Den 24 september 2026 meddelade Riksbanken att styrräntan lämnas oförändrad på 1,75 procent. Nästa besked kommer den 4 november 2026.
Vad det betyder för dig
Har du bolån med rörlig ränta märker du en ändring av styrräntan snabbast. Bankerna brukar justera de rörliga räntorna inom några veckor efter ett beslut. Bundna räntor påverkas mer av vad marknaden tror om framtida styrräntor än av det senaste beslutet.
Sparar du på konto följer räntan också styrräntan, men ofta långsammare och inte fullt ut. När styrräntan sjunker är det värt att jämföra sparkonton igen.
Jämför bolåneräntor i jämförelsen av bolån och sparräntor i jämförelsen av sparkonton. Varje gång en bank ändrar sina bolåneräntor loggas det på Bolåneräntor och ränteändringar.