Ordlista

Vad är dröjsmålsränta?

Dröjsmålsränta är räntan du får betala när du betalar en räkning eller ett lån för sent. Om inget annat är avtalat är den referensräntan plus 8 procentenheter enligt räntelagen, alltså 10 procent från den 1 juli till den 31 december 2026.

Enkelt förklarat: Extra ränta som du får betala när du betalar för sent.

Kallas också: Förseningsränta, Straffränta

Dröjsmålsräntan ska ersätta den som får vänta på sina pengar. Räntelagen gäller om inget annat har avtalats, och Riksbanken bestämmer referensräntan för varje halvår. Andra halvåret 2026 är den 2,00 procent.

När börjar dröjsmålsräntan löpa?

  • Är förfallodagen bestämd i förväg, som på en vanlig faktura, löper räntan från förfallodagen.
  • Annars löper den från 30 dagar efter att borgenären skickat ett krav där det står att ränta tas ut om du inte betalar.
  • Har skulden redan en högre ränta, som ett lån, fortsätter den att gälla, men aldrig lägre än räntelagens nivå.

Exempel

Du betalar en faktura på 5 000 kr 60 dagar för sent. Med 10 procent blir dröjsmålsräntan cirka 82 kr (5 000 × 10 % × 60/365). Till det kan en påminnelseavgift på 60 kr och ett inkassokrav på 180 kr komma. Läs om inkassokrav.

Finns det ett tak för dröjsmålsräntan?

För krediter till konsumenter, som privatlån och kreditkort, får dröjsmålsräntan enligt den nya konsumentkreditlagen från den 20 november 2026 vara högst referensräntan plus 20 procentenheter, 22 procent andra halvåret 2026. Har du inte kunnat betala på grund av sjukdom, arbetslöshet eller något annat du inte kunnat råda över kan räntan jämkas, enligt räntelagen. Hör av dig till långivaren direkt och läs kan du inte betala lånet?.

Läs mer i guiderna

Fler begrepp

Hela ordlistan